Text till förbannelse.

Onsdag och strålande väder har man fått uppleva idag. Är det bara mina känslor som spirar i vårens tecken? Jag känner mig sjukt pigg och glad och kan meddela att solen påvekrar min kropp något enormt. Har fått den där överskottsenergin äntligen som jag så länge väntat på. Vaknade igår med ett leénde på läpparna när jag möttes av solsken och över 10 plusgrader så slet fram trädgårdredskapen jag införskaffade mig och började fixa och trixa i trädgården. Rensade alla 3 rabatterna, sopade och plockade fram utemöblerna. Efter en hel del slit vart jag riktigt nöjd över resultatet och min insats.
Känner mig riktigt glad varje gång jag kikar ut genom fönstret och möts av trädgårdmöbler, blommor och skinande sol. Nu börjar våren minsan komma sakta men säkert. Och den har nog varit något enormt efterlägtad ett bra tag nu.

När jag väl var klar och solen började ge med sig fortsatte jag dagen med en shopping runda. Köpte mig ett par blommor och en trådlös touch telefon innan jag med gott samvete kunde lägga mig på sofflocket för att kika på Den rätte för rosing samt Desperate innan jag tok skedade med John.

Imorse möttes jag dock inte av samma glädje då jag knappt tog mig upp ur sängen. Kändes som ryggen bokstavligt talat skulle gå av på flera ställen, låren stramade som aldrig förr och handlederna ömmade rejält. Ja med andra ord kändes det som en veckas konstant brutalt sex eller som att någon smygit sig in och kört över mig med en ångvält så där mitt i natten då jag passade på att skeda med John. Men det var ju bara resultatet av mitt 4 timmars långa ogräsrensande och användande av muskler man knappt visste fanns.

Har knaprat Citodon som aldrig förr hela dagen men trots det haft enorma smärtor. Kämpade mig med nöd och näppe ner till Centrum en sväng där det köptes lina så kissen kan få följa med ut på tomten då tvättlinan funkade kanon dagen innan men var en aning för kort och sedan den sista touchen för att få igång hemma luren. Så nu gott folk är den inkopplad och klar. Bara att slå en signal för er som känner för det.

Köpte med mig lite glass hem innnan hemfärden som dock inte på några sätt gick att få in i den övefyllda frysen så Patte och Madde fick joina på en herrejösses massa glassätande innan jag till slut begav mig till jobbet där jag nu sitter och tänkte börja bläddra igenom min veckorevyn som så snällt trillade ner i brevlådan imorse.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback