Desperate-Day.
Today is the desperate day, yeah. Några mer planer än det har det icke uppkommit ännu, är trött som ett as. Vaknade nyss trots att Cheyenne ringde och väckte mig så lyckades jag inte kravla mig upp ur sängen i "tid". Men sånt händer har ju lyckats nu iaf och det är huvudsaken. Har sovit som ett barn två nätter i rad nu, känns hur skönt som helst. Men är överdrivet trött för att jag har sovit för bra. Har ju trots allt alldeles på tok för många timmars sömn på minuslistan som måste tas igen innan kroppen börjar strejka. På måndag kommer målarna äntligen hir och börjar tapetsera om, det som dom lovade skulle vara klart tills i början på juni. Jävla väsbyhem och vara sega säger jag bara. Tur att dom äntligen fått ändan ur vagnen och ska börja. Men vart i helvete ska jag ta vägen när dom stjäl mitt rum för ett par dagar? Min stackars lilla säng ska få vila alldeles tom. Man har ju ingen större lust att tränga ihop sig i Bobbans lila barnsäng där man inte ens kan ligga raklång utan att benen sticker ut ur sängen ett par tre meter. Men va fan det där löser sig, får ta dagen som den kommer. Orka tänka framåt. Och defenitivt inte bakåt heller. Lev i nuet och skit resten, ett väldigt vettigt motto enligt mig själv.
Kommentarer
Trackback